'

det känns fortfarande lustigt att se, men vad gör man.
påväg till bup om cirka.. hmm, 20 min kanske?
vi ska prata om att jag har gett upp, till vilken mening vet jag inte men.. har ingen lust att gå dit alls, har jag gett upp så har jag. fel tankesätt kanske, men det är så det är. för än så länge har jag inte hittat nåt som har gett mig lite hopp ens, varför skulle ett snack på bup göra det då? amanda är arg, sur, irriterad, ledsen .. sårad. men hela mitt liv har jag fått höra att det enda man kan göra är att kämpa, många i min närhet har gjort det och klarat det, skillnaden är väl bara den att jag försökt som satan men ändå inte kommit upp, jag sitter kvar på precis samma ställe som innan och efter snart 3 år så tröttnar man. yeye, wish me luck! jag kommer behöva det.