'

mimmielofsson

det finns en del saker i livet som man klarat sig bättre utan -
och en del saker man måste ha.
det finns människor man önskar man aldrig träffat,
och människor man aldrig hade kunnat klarar sig utan.
en sån person är du för mig, en sån jag inte hade kunnat klara mig utan, för mig gumman, då är du allt och lite till. och om jag ska gå rakt på sak; så älskar jag dig!
det kan faktiskt göra riktigt ont att tänka tillbaka på tiden då det var du och jag, och då vi va som bäst. då när verkligen ingenting kunde skilja oss åt, trodde jag. ändå så på nåt sätt, utan anledning, har vi glidit isär. det jag aldrig trodde skulle hända, hände mitt framför ögonen på mig utan att jag gjorde nånting åt det. men om jag hade kunnat, då hade jag gått tillbaka i tiden och gjort det ogjort. vad det än va som kom emellan oss, så skulle jag aldrig låtit det göra det. för jag behöver dig, bästavän .. du är verkligen en sån person jag inte hade kunnat klara mig utan, en sån person jag har delat allt med innan och vill fortsätta göra. sen nu när jag ser på dig, så ställer jag nästan alltid mig frågan; vem är du? för den personen jag kollar på när jag kollar på dig idag, det är inte så jag minns dig. men jag är inte heller den samma, och jag har suttit och funderat på om det är anledning. och jag lovar, jag hade kunnat offra den personen jag är idag, för dig och mig! för om så är anledningen, att vi båda förändrats, så undrar jag bara hur det har kunnat påverka vårt band. är det kanske för att vi inte riktigt bryr oss längre, om nåt? är det för att vi mår som vi gör att vi helt enkelt inte riktigt haft tid för varandra, att vårt 'mående' har gjort oss 'blinda' ? men av alla saker jag fullkomligt struntar i, så ska jag lova dig att jag aldrig hade kunnat skita i dig på det sättet. jag bryr mig om dig precis lika mycket som jag gjorde innan, även fast jag kanske oftast inte visar det. det spelar nog ingen roll hur många gånger vi sagt att vi ska skärpa oss, gör vi det? nej. men jag vill, vill mer än allt annat just nu, att det ska bli som förut. för jag tror vi behöver varandra, så som vi inte hade kunnat klara oss utan varandra innan. det gör jag fortfarande inte, tro inget annat, men på ett sätt så lever jag nästan utan dig ändå. visst finns du i min närhet, absolut, men så mycket som du betyder för mig hade vi kunnat ansträngt oss mycket till, för varandra. för vår skull, för dig och mig! mimmielofsson, jag hoppas du inser meningen och styrkan i detta när jag säger att jag älskar dig, för den du är, även om du inte är precis den personen du va innan. vi alla förändras, men det ska inte påverka oss! för hela mitt liv, har du vatt den personen som funnits när ingen annan funnits där. jag ställer upp för dig, och för allt du gjort för mig skulle det va själviskt att inte göra det. iaf, bästavän;

i love you!